CFFs Öppna föredrag på Museum Gustavianum

Höstens öppna föredrag

Höstens program pdf

12 september kl 14-16

Uppmärksamhet på ögon och ansikten - hur hänger det samman med autism och social ångest?

Johan Lundin Kleberg, doktorand, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Andras ansikten är en av våra viktigaste källor till kunskap om andra och omvärlden. Men ansikten kan också kännas som ett hot, till exempel när andra ser arga ut och tittar rakt mot oss. Vi vet att de flesta människor behöver mindre än en halv sekund för att hjärnan ska lägga märke till ett ansikte i omgivningen.  Ungefär lika snabbt kan hjärnan skilja ut olika känslomässiga intryck och lägga märke till om ögonen är riktade rakt fram eller åt sidan.

Människor med autismspektrumtillstånd eller social ångest (social fobi) brukar uppmärksamma ansikten på annorlunda sätt än personer utan något av de tillstånden. Det är möjligt att uppmärksamhetssvårigheter bidrar till problem som dessa människor har i vardagen. Vid Uppsala barn- och babylab använder vi ögonrörelsemätning för att förstå snabba skiften i uppmärksamhet mot andras ögon och ansikten. Jag kommer att berätta om hur jag och mina kolleger undersöker uppmärksamhet på ansikten hos personer med autismspektrumtillstånd och social ångest, och hur de studierna kan hjälpa oss att förstå båda tillstånden och förbättra behandlingar för social ångest.

11 oktober kl 14-16

Vilket stöd hjälper kvinnor med långtidssjukskrivning, på grund av psykisk ohälsa, stress eller smärta, tillbaka till arbete?

Resultat från ett forskningsprogram som studerat två modeller för att stödja kvinnor tillbaka till arbete.

Ingrid Anderzén, docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Vitalisprojektet var ett av fyra större "kvinnoprojekt" som initierades 2009 av regeringen i syfte att minska sjukfrånvaron och underlätta arbetsåtergången hos långtidssjukskrivna kvinnor. Projektet var ett samverkansprojekt som omfattat samarbete mellan Försäkringskassan (LFC Uppsala), Uppsala Kommun, Arbetsförmedlingen, Landstinget Uppsala län och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Projektet riktade sig till kvinnor som riskerade att bli utförsäkrade ur sjukförsäkringen och vars sjukfrånvaro beror på psykisk ohälsa, stress eller smärta. Omkring 1100 kvinnor utförsäkrades (från sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning) under tidsperioden juni 2010 till juli 2011. Av dessa bedömdes ca 800 personer uppfylla inklusionskriterierna för projektet. Under 2010-2012 inkluderades i Uppsala län över 300 personer som under lång tid varit borta från arbete på grund av psykisk ohälsa och/eller smärta. Den genomsnittliga sjukfrånvaron var över sju år.

Projektet har testat två olika typer av interventioner: multidisciplinär teambedömning och ACT respektive enbart psykologisk behandling med ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Projektet var upplagt som en randomiserad kontrollerad studie, vilket ökat möjligheterna att vetenskapligt utvärdera om interventionerna har avsedd effekt. Målet är att ta få fram kunskap och utveckla arbetsmetoder för stöd i samband med återgång till arbetsmarknaden för kvinnor med komplex problembild.

14 november kl 14-16

Hur bemöts föräldrar med kognitiva och ekonomiska svårigheter av socialtjänsten i ärenden där det föreligger vräkningsrisk?

Stina Fernqvist, filosofie doktor, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Denna presentation utgår från en studie som belyser vräkningsrisk bland barnfamiljer, med särskilt fokus på familjer där föräldrarna har eller misstänks ha kognitiva svårigheter. Här diskuteras de specifika situationer som kan uppstå i mötet med dessa klienter men också möjliga utrymmen för förändring och samverkan med denna klientgrupps behov i åtanke

30 november kl 14-16

Livskvalitet, strategier och stödets betydelse vid ALS. Erfarenheter från patienter och anhöriga.

Birgitta Jakobsson Larsson, medicine doktor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom där de motoriska nervceller som reglerar den viljestyrda muskulaturen av oklar anledning dör.  Detta leder till att den sjuke successivt utvecklar en muskelsvaghet och så småningom blir beroende av andra för att klara sin vardag samt ett förändrat socialt liv. Sjukdomen påverkar även familjen, och anhöriga deltar ofta aktivt i vården av den sjuke och ägnar många timmar varje dag för att hjälpa den sjuke.  Jag har i mitt arbete som sjuksköterska/koordinator i MNS-teamet förundrats över att både patienter och anhöriga, trots den svåra situationen, kan vara så positiva och glada och ta tillvara på livet. Utifrån detta så startade vi en studie med syfte att studera livskvalitet, coping samt emotionella besvär hos nydiagnostiserade ALS patienter och följa dem över tid. Ett ytterligare syfte var att undersöka anhörigas upplevelse av vården för den sjuke samt stödet till dem själva under sjukdomstiden. 



Alla föredrag äger rum i föreläsningssalen på Museum Gustavianum, Akademigatan 3.

Anmäl om du vill deltaga:
E-post: cff@cff.uu.se
Tel: 018-471 6445
Föredragen är kostnadsfria.



 

Karta till Museum Gustavianum Akademigatan 3 Uppsala